Efter gårdagens dagsutflykt med snorkling hade jag kunnat trott att jag skulle vara pladask-på-sängen-trött. Men icke. Efter en timme hoppade vi på den rosa bussen för att åka till ett annat stort köpcenter. Robert klippte sig och jag hamnade på ett manikyr-pedikyr-ställe. En Starbuckskaffe och en väldigt god glass slank också ned i magen.

När vi senare på kvällen kom tillbaka till hotellet blev det favorit i repris. Vitt vin och ostron. Jäklar vad gott det är! Oysters för andra gången på resan, det är det nya goda. Till huvudrätt åt jag extremt god sushi. Hemligheten i california rollsen var mango. Här slinker färg mango in i det mesta ätbara och det är helt fantastiskt gott. Efterrätten byttes ut mot en läskande drink!

Solresa kanske man slutade kalla det 1995? Men om det inte är det som det är så är paradisvistelse ett passande namn. Jag har varit på många men det här kan faktiskt vara den bästa någonsin!

Igår kväll åkte vi med hotellets rosa privatbuss till en stor shoppinggalleria. Det tog ungefär en timme att köra dit, i rusningstrafik. Utanför hotellparadis och shoppingcenter påminner Cebu och Filippinerna nästan lite som vårt gamla hemland Bangladesh. Fast (!) renare luft, bättre kommunikation, annan religion/kultur. Jag gillar filippinarna. Alla är supertrevliga, artiga och duktiga på engelska!

- Ätit färska frukter och innefrukten nr 1 just nu, just det mango

- Välkomnades med ostbricka, en flaska rött och fruktskål. Intogs på balkongen!

Hotellpersonalen är supertrevliga. De visste vad man ville ha efter en lång resa, tänkte jag skriva... Okej, inte så lång, men ändå... Hej semester! Hoppas ni har en fin fredag!

Gladaste tjejen den här fredagen. Inatt somnar jag med ett leende på läpparna:)

Efter cirka 1,5 timmes bilresa från Peking och 15 minuters linbanetur besteg vi muren...

Beijing, eller förlåt – Peking, var faschinerande, men vad glada vi är att vi bor i Shanghai. Genom tågfönstret under den snabba resan dit syntes inga smickrande vill-fota-vyer och det bjöd inte heller staden på. Stora vägar, gigantiska byggnader, omkringspatserade soldater, extremt kommunistiskt, högtalare med kinesiska höga röster som ropade ut obegripliga saker på repeat, svårhittat, stängsel och staket överallt, mycket poliser och en "gör jag fel nu så blir jag skjuten-känsla". När vi gick mot den jättelika tavlan på Mao kände jag mig lite småskaig på benen och antingen var det av faschination, att det kändes småläskigt eller kanske för att vi inte hade fått i oss någon lunch och klockan var tre. Ja, man kan tycka att en av världens störta turistattraktioner borde ha en del caféer runt omkring sig, men det kändes nästan förbjudet... Souvernierna bestod av kommunistmössor och sprattelgubbar a la Mao.

Check på 2,5 timmes promenad längs Kinesiska muren, hoppbild på Himmelska fridens torg, ett lucky cat-köp, nudelkopp på ett staket kring den Förbjudna staden, pandor på Bejing Zoo, kinesiskt vinterlandskap, linbana på hög höjd, kinesisk delfinshow, kaotisk Bejingkväll, lyxig hotellavkoppling, kinesisk teprovning och snabbtåg a la 300 kilometer i timmen...

Borta bra men hemma bäst för hemma trivs jag mest! Just nu käkar jag Kina-koppnudlar och toppar min Topp fem av mest trötta tillfällen i hela mitt liv. 10 dagars julfirande och en resa till Kina med helt förlorad natt/nattsömn på det. Resan gick i alla fall bra och hemma hade vi en överraskning som väntade på oss...

Igår när jag berättade om vår Thailandsresa kom jag på att det var en sak som jag helt glömde att nämna tidigare. En kväll åkte till Fanta Sea (någon som varit där?). Varje kväll var det fullt för 4000 pers. Inte lite turister i Phuket alltså! När vi bokade utflykten visste vi inte mycket mer än "elefantshow", men vilket place! Lite som att kliva in i en Disneyfilm med magisk bakgrundsmusik och hela köret. Från biljett och insläpp hade de byggt upp ett helt fantasiland som ledde fram till målet, ett kolosalt elefantpalats, där själva föreställningen hölls. Och den var helt magisk! Otroligt påskostad, fina kostymer och scener, tha-idans blandat med elefanter som dansade runt på på två ben, flygande duvor, eld och akrobatik. Dessutom hade vi turen att få platser på andra raden. Buffén som vi fick äta innan var dock ingen höjdare. Jag var dock så hungrig så jag tog om av det som smakade minst. Men tänk att laga mat för 4000 pers liksom. Inne i palatset och under showen fick vi tyvärr inte ta med några kameror, men jag filmade en tv-skärm ute i området så att ni skulle få en liten sneak peak.